Snogeholmssjön

I fredags var det dags för den årliga familjefiskeutflykten. Dom senaste två åren har vi kört till Sövdesjön så i år tyckte min svåger att vi skulle prova Snogeholmssjön.
I ett halvdassigt väder körde vi (jag och syrran med respektive familj) iväg strax efter 9.
Väl framme i Snogeholm så sprack himlen upp och solen tittade fram.
Vi packade ur bilarna och begav oss iväg till en av bryggorna.

Innan den obligatoriska förmiddagskoppen så mäskade jag och Tobbe upp området där vi skulle fiska.

Efter en kopp kaffe och en kaka så var det dags att plocka fram metspöna och maskarna.
Sen hade vi alla en två timmars huggorgie där vi drog upp mört och löja på löpande band.
En och annan liten abborre fick vi också upp.

Alla var dock inte intresserade av att fiska men eftersom vädret var fantastiskt så ägnade sig töserna åt solning och facebook.

Strax innan tolv så tog det fina fisket slut. All fisk försvann.

Nu var det läge att plocka fram grillen för lite korvgrillning. Medan Syrran och Carina fixade detta så mäskade jag och Tobbe området en gång till.

Plötsligt började hunden bete sig konstigt nere vid bryggan. Hon var väldigt nyfiken på något som låg på marken men vågade inte gå fram. En fladdermus visade det sig. Den hade förmodligen trillat ner från trädet. Jag tog en pinne och den gick under vilt fräsande upp på pinnen och sedan kunde jag sätta tillbaka den i trädet.

När korvarna var uppätna och allt undanplockat var det dags för fiske igen och nu förstod vi varför all småfisk försvunnit. Istället för små mörtar, löjor och abborrar så fick vi sarvar och brax i betydligt större storlekar..

Jag fick upp en hyfsat stor sarv och tog ledningen i största fisken.

Plötsligt hojtar Carina till och pekar på en sten nära bryggan. Där ligger en vattensnok och solar sig och helt plötsligt slingrar den iväg och börjar simma ut i sjön.

En stund senare så hojtar syrran till. Hon står med ett böjt metspö och vet inte vad hon ska göra. Hon har en stor fisk. Tobbe springer snabbt fram och tar tag i linan och drar upp fisken.

I samma stund som fisken landar på bryggan så lossnar kroken från linan. En fin brax ligger nu och hoppar på bryggan. Efter några snabba foto så åker den i sjön igen och simmar iväg.
Kvar på bryggan står nu syrran med ett stort leende och talar om att nu är det hon som leder största fisken ligan.

Vi fiskar en timme till men ingen rår på Åsa så vi packar nöjda och belåtna ihop våra grejor och kör hem.

Än en gång hade vi tur med vädret trots att det kom en liten skur strax efter lunch men det gjorde inget då den bara varade i ett par minuter och solen tittade fram igen.
Till Snogeholmssjön återvänder vi med all säkerhet till framöver. Förutom att fisket var kanonbra så var omgivningen vacker och bryggan vi satt på var så pass stor så vi fick plats alla 7 utan att behöva trängas.
Just mete måste vara en av sommarens höjdpunkter. Sitta på en brygga och titta på ett flöte som guppar upp och ner när solen skiner är bara sååååååååå avkopplande.