Framme vid hemliga stället möter Viktor upp.
Ut ur bilen och fram med flugfiskeutrustningen och sedan började vandringen i skogen.
Framme ropar Viktor efter ett tag.
Vadå framme? Här är bara snårigt och näst intill omöjligt att komma fram.
Viktor böjer undan lite grenar och där är den.
Ett litet kärr visar sig och en liten rinnande bäck fyller på med färskt vatten.
Efter att vi trampat ner lite nässlor så fick vi en liten fri yta så vi kunde få ut flugan i kärret.
Eftesom Viktor brukar fiska med UL-spö och små spinnare så valde jag en jätte liten grön spinnfluga.
Rätt val visade det sig. Andra kastet. Napp.
En bäckröding. Inte stor men fantastiskt fin. Snabb avkrokning och ett foto sen i med den igen.
Efter två timmars fiskande och fem bäckrödingar i varierande storlek var jag nöjd.
(hade även satt fem flugor i buskarna)
Tack Viktor för att jag fick fiska i ditt "hemliga" kärr.
Hoppas jag får komma tillbaka till detta kärr och njuta av skogens stillhet, lyssna till den porlande bäcken, se vakande bäckrödingar samt att då och då få en på kroken.
Så här efteråt kan man inte låta bli att fundera på hur många sådana här undangömda och oupptäckta kärr det finns i den svenska naturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar